Blå nunneört, Elata flexuosa ´Craigton Blue´ och Gul engelsk vallmo, Mecanopsis cambrica, får bli symbol för den Svenska flaggan som vi också firar denna dag.
En riktig sommardag med sol och molnfritt och vind så att flaggan slog ut mot den blå himlen så ska det vara! I skuggan under det stora bigarråträdet vill vi äta middag och umgås med goda vänner. Att underbart är kort är ju allom bekant. Det är en verklig sanning när det gäller buskpionen som jag väntade så spänt på. Det var en hisnande upplevelse när jag kom ut på morgonen och möttes av en stor väldoftande rosa jätteblomma. 
Potatisen växer med rekordfart i juni och den ska ju helst vara klar att avnjutas före Midsommar som alltid är den stora dagen för denna primör. Jämt samma undran om den skall bli klar i tid. Likaså jordgubbar! De vill man ju såklart ha klarröda, solmogna och söta lagom till midsommarbuffén.
Funkior i alla färgställningar är stiliga, hade jag en skuggrik trädgård så skulle jag nog ha mer av dessa tåliga växter. En del har blad nästan som elefantöron, jo, i alla fall en liten elefant. Brokbladiga i grön/vit och gul/grön och enfärgade smala eller runda blad. Bladen är mycket dekorativa som manschett till en bunden bukett med t.ex.trädgårdsiris.
Trädgårdsirisen reser sig nu majestätiskt ur rabatterna. Vita, gula, ljusblå eller flerfärgade som lila/blå och ljusbrunlila med vinrödbruna kronblad, ja, inte var det lätt att beskriva denna färg, men fin är den i alla fall och doftar inte olikt vanilj. 
Alunroten finns i många härliga färger på bladverket, röda, bruna och med röd/gröna bladnerver, silvriga, ja säkert finns det hundra olika sorter även om inte alla finns tillgängliga här hos oss. Blomstänglarna är veka med små fina klockor på men jag tycker nog att bladen är häftigast. Jag tror att det är en riktig samlarväxt.
Skuggbräckan med sina gulgröna rosetter tätt intill marken blir ännu vackrare när de mjuka stänglarna bär de sötaste små klockor, nästan som små linnéor. Det blir som ett rosa skimmer ovanför växten. En bra marktäckare som dessutom är vintergrön.
Fiskarna blir allt större och ingen mås har tack och lov ännu inte upptäckt delikatesserna som finns i dammen. Andra år har det varit jobbigt att jaga bort dem. De satt på skorstenen och gjorde snabba dyk och fick för det mesta napp. Häromdagen var det en skata som tog sig ett bad i en av krukorna och plaskade med vingarna. Fiskarna flydde nog in under andra växter. Småfåglarna hänger ofta i dammduken och dricker vatten, men de badar helst i fågelbadet. När det är varmt får det fyllas på varje dag för de stänker ut det mesta av vattnet när de tvättar sig. Pilfinken har sitt bo under en takpanna. Han/hon sitter mycket av sin tid i hängrännan och snattrar på oavbrutet. De har det fint där för blåregnet börjar blomma och en stängel har nått ända upp och genom rännan.
Klockbusken inköpt hösten 2006, Enkianthus campanulatus . Den blommar nu för första gången, små fina rosagröna klockor i klasar. Inte så många och iögonfallande ännu, men den skall få fina höstfärger vad det lider. Lite spretigt växtsätt, men vi får se hur den utvecklar sig. Lilla snigel akta dig, hur mycket skada gör alla ”husförsedda” sniglar? Återstår att se om de gör stor skada på fruktträdens bark, det blir små sugmärken efter dem när de plockas och tyvärr så är de ganska många.De bruna har ökat i antal fast det är varmt och soligt så hittar jag dem ändå. Vi får nog ha dem tills det kommer något naturligt bekämpningssätt.
I compact living har nu aklejrutan övertaget, åtminstone på höjden t.v, men rudbeckian kommer starkt. 
Ulltisteln har själv hittat sin växplats utanför tomten. 1,5-2 m just nu. Den står som en vaktsoldat, grå, taggig men självsäker. Jag ser att det finns knoppanlag. Detta är ju en två-årig växt där det bara blir en stor bladrosett första året. Den självsår sig gärna, men det kan ibland dröja 2-3 år innan jag hittar någon ny liten planta, varsomhelst i trädgården. Om den står fel så blir det spaden som kommer till användning. Nu är det dags att diska alla använda krukor och såpottor. Det är skönt att stå under ett skuggigt träd och utföra denna syssla. Trädgårdssångaren är underhållaren, pilfinken gör så gott han kan, i övrigt är det ganska tyst i fågelsången nu, de har väl fullt upp att mata och förbereda sina små ungar på att lära sig flyga.
/ Gullan
