Varje morgon hittar jag nya spår, små gropar överallt där gräset är bortkrafsat. Jo, vi har besök av en grävling, inte så trevligt faktiskt. I sin jakt på daggmask så rotar han omkring på gräsmattan. Grannar som varit på nattpromenad har sett när han smet ut genom den blå trädgårdsgrinden. Den vägen brukar jag ha som genväg, men sen kvällstid så väljer jag att gå den längre sträckan. Tänk om den kunde lära sig att äta bruna sniglar istället. Han skulle aldrig behöva vara hungrig.
Apropå sniglar vad sägs om denna tjusiga rondellprydnad? Denna gång tänker jag visa bilder på prydnadsgräs. Nu när annan blomning avtar så är gräsen de pålitliga perennerna. Karl Foerster, en känd tysk trädgårdsmästare och älskare av just prydnadsgräs: ”Gräsen är rabattens balettdansörer” ”Gräset är Moder Jords hår.” Foto: Jonas Bengtsson Som första gräs har jättetåteln nu valts till årets perenn. Jättetåtel, Molinia arundinacea, är ett ståtligt, vajande prydnadsgräs med fantastiskt sirliga vippor. En skönhet med form som inbjuder till spännande planteringar. Jättetåtelns bästa tid är från sensommar till jultid ungefär. Då står de höga stråna i praktfull kvastform från plantans bas. Högst upp sitter stora, sirliga vippor, en på varje strå. Vipporna är först gröna men övergår efterhand i gyllenbrunt. Vipporna kan även tas in i vas. Fina både som färska och torkade. Läs mer på Perennagruppens hemsida. Mitt favoritgräs är det Japanska Miscanthus siensis , det finns i fler olika färgställningar. Just nu står det i full blom med sina vackra vippor. Det har växt mycket denna säsong. Från början är det ju bara två-tre vippor när man köper det. Men den kan breda ut sig ordentligt om det trivs. Inte förrän i mars följande år klipper jag ner gräsen, de är mycket vackra när rimfrosten lägger sig över de mjuka vipporna. Det tar några år innan gräsen etablerar sig riktigt. Men den som väntar på något gott… De låga prydnadsgräsen är också fina. Japanskt starr, carex morrowi ’Ice dance’ , det har vita strimmor och är städsegrönt, en riktigt bra marktäckare om man vill ha något som breder ut sig. Det sprider sig med jordiska löpare, men är inte ett ogräs. Dessutom trivs det alldeles förträffligt i skuggiga partier. Men jag har även plantor i full sol. En blågrön svingel gör sig också bra som komplement till andra växter. Zebragräset, Miscanthus siensis, med sina tvärrandiga blad är en annan favorit. Det har också vuxit mycket i år, men jag tror att jag måste hitta en annan växtplats där det kan få en mer framträdande roll. Kanske är det bäst att vänta tills våren när det går igång på nytt. Detta gräs hinner sällan gå i blom hos oss. I helgen som gick besökte jag Overdam planteskola, Hörsholm strax utanför Helsingör i Danmark. Där odlades över 100 sorters olika gräs, en fantastisk plats att utforska. Tyvärr hade vi inte så mycket tid på oss men vi fick ändå tid att göra vissa inköp. Vi som var där tillhör en lokal Trädgårdsförening. Vissa odlare tar bara emot grupper från olika föreningar eller uppköpare. Därför är det bra att vara med i någon Trädgårdsförening eller Trädgårds- amatörerna. Lite rabatt på priset brukar man också få plus mycket bra information om växterna. Mina inköp här var ett Blodgräs, Imperata cylindrica ’Red baron’ . Upprätta lite bredare blad som på hösten växlar till blodrött, därav namnet. Ca 50-75 cm höjd. Effektskapande kombinationsväxt. 5 cm långa silvervita vippor på sensommaren. Carex pendula , Jättestarr blir 150 cm, det kan man inte tro när man ser den lilla beskedliga växten i den lilla krukan. Hängande starr som bildar enorma upp till meterhöga och lika breda tuvor. Lång blomtid på hängande ax på manshöga, överhängande strån. Lättodlad. Ett sirligt hirsgräs var nästa inköp, Panicum maximus . Sprött utseende med ca 45 cm långa blomvippor. Det får nog ställas in bland några lågväxande perenner. Jag förstår nu att jag måste ta bort en del andra växter så att dessa nya kan få ett ordentligt svängrum. Bambun är nu också omfångsrik, trots en del beskärning. Den har fått prassla mycket denna blåsiga sommar. Den kommer ju också att stå grön hela vintern. Jag läste i en trädgårdsartikel att man inte skall avlägsna vissna nerfallna blad från bambun. De tillför plantan viktig kisel. Det brukar se ut som en matta under buskarna, men vad bra då behöver man inte städa där. Delas på våren, men tar lång tid på sig för återhämtning. Här vid dammen syns också Jättetåteln och Hirsgräset. Det amerikanska älggräset Filipendula rubra , ett ståtligt gräs där blomstjälken kan bli uppåt 150 cm. De skära blomvipporna är som sockervadd .Mycket fina när de speglar sig i dammen. Perovskian tillhör ju inte gräsen, men den är så ståtlig nu att jag väljer att visa den också. Underbara blomstänglar med lavendelblå, små väldoftande blommor på ett grått bladverk. Står vackra ända tills frosten nyper dem. Doftar som malört. Om jag nu har använt många latinska namn så är det i all välmening ifall någon skulle vilja ha just den växten. Det är alltid så mycket lättare när man kommer till en plantskola för då får man just den växten och förhoppningsvis inget annat. Min förhoppning är att jag kunnat förmedla något matnyttigt om just Prydnadsgräsen. Det är väldigt hett och inne just nu. Enligt Karin Berglund, journalist och hängiven trädgårdsmänniska så är gräs lätta att ha att göra med. De får varken svamp eller ohyra. Nästa gång får vi se vad som är på tapeten, kanske lite sensommarbilder på vackra perenner, frukter och fruktställningar. Fuchsiorna kommer också lite senare, de står verkligen i högblom just nu. Nu väntar vi på de fina höstdagarna med klarblå himmel, stor sol och vindstilla. Det är en skön ro i trädgården nu!
Hälningar Gullan